Varför? Varför denna känsla, tanke, verklighet? Kan man inte bara ta och tabort det?? En känsla som bara växer sig starkare ibland.. En rädsla.. En verklighet som inte finns, men som känns... Ja, ibland önskar jag faktiskt att det skulle finnas ett sätt att bara kunna försvinna på... att få komma till ett ställe där känslan inte skulle få finnas!
men man får faktiskt vara tacksam att man har vänner att det finns dem som man kan prata med i timmar (som nu, 6h..) att dem finns där och får en att inte tänka tanken eller att känna känslan!
så detta inlägg är faktiskt till Alla er som bryr er helt enkelt... ^^

Puss Puss
Over And Out