Det var en gång en varm och härlig sommar kväll, solen höll på att gå ner, vinden raslade i de gröna trädkronorna och alla fåglar kvittrade om varandra. Samtidigt som vågorna kluckade mot den lilla bryggan som satt fast i berget bara 100 meter från höghuset.
I höghuset satt en liten flicka, en flicka som hade så otroligt mycket hopp och drömmar, en önskan och vision om att få komma ut i världen och få se allt de underbara som världen hade att ge henne. En önskan om att känna tillräcklig och fri. Fri ifrån alla de plikter och måsten som hela tiden skulle komma att följa henne vilken väg hon än skulle välja i sitt liv.
Men just exakt denna underbart varma sommar kväll sitter hon ensam hemma och längtar efter någon som nu kan komma med just de där orden som hon vill höra. Att få höra orden att hon är älskad och omtyckt, att hon verkligen är fin som hon är. Att någon kan, bara helt spontant ringa på hennes dörr och komma med en glass.
Flickan vill känna denna närhet och bara bli ompysslad nu då hon ligger och tittar på ett trågigt tvprogram, som hon för den delen inte är ett duggintresserad av, men det finns ingen annan ork än att ligga nerbäddad under en filt och då och då gå in till badrummet för att torka den igentäpta näsan.
En förkylning som nu har kommit över henne gör henne slö och trött, en längtan efter att bli omhändertagen med kärlek.


Jag längtar efter min pojkvän och är megaförkyld! BLÄ!


Men som lite plåster på såren så fick jag en 50:- av Gröna Lund tackvare att jag hade varit så megaduktig den 5/6-08 då jag stod i Lustiga fotot. Jag hade gått över budjeten, dvs jag hade säljt mer än vad de beräknar att vi ska sälja per person som är i parken under en dag. :-) Hoppas och tror nästan att jag lyckades med det i lördags också, men har inte jobbat än, så jag vet inte... Men hoppas kan man ju göra iafl

Over And Out