En blinkande stjärnhimmel lyser starkt en sen sommarkväll

En sommarnatt då månen står så högt den kan på sitt  himlavafjäll

En stilla, svag, smekning rör runt bland björkns bladverk

Och vågorna vaggar stilla sin brygga så det kluckar sövande

Lite längre ner ljuder musiken av syrsornas svaga men släta spel

Längre hädan hörs ljudet av staden som aldrig sover eller stillar sig

Och där i sanden...

Nära, ömt och intimt ligger dem och säger

Jag älskar dig